Lördagens segling söderut utmed Portugals kust var extremt fin, genakern drog i 11-12 knop och en strålande sol, riktig smörsegling, vi är ju bara 3 ombord så vi pratade en del om vakternas förfarande, ledig - stans by - ansvarig.. det funkade utmärkt och natten bjöd på upplevelser med grym segling och månsken.

Söndagen blev en stilla dag på havet, vinden avtog och vi har rundat Cabo de Vincente och efter några timmar så hettade det till ordentligt ombord, så hett att skeppsredaren valde att lämna fartyget omgående och på absolut snabbast sätt, likt en torped for han över däck och ner i atlantens bblå😁

På söndagseftermiddagen började vi fundera på om inte den utlovade ostliga vinden snart skulle dyka upp, vi misstänker nämligen en del motvind i sundet mellan Europa och Afrika, han knappt tänka tanken så ökade det på ordentligt och vid ca 22:00 söndag kväll blåser det 12-14 m/s och vi styr in mot Cádiz för att få lite sjölä och sedan smyga under landet, det hjälpte knappt och vi kom närmare öppningen av sundet och resten av natten kan man enkelt uttrycka som jävlig!😠

Vi motorkryssar och det blåser ca 15-18 meter konstant, vågorna bygger och varje våg känns som en kollision, det fullkomligt smäller i båten och riggen skakar, vi tog in del vatten genom några luckor och allt far omkring där nere.. men ner går ingen, vi hjälps åt att styra och hålla koll, navigera och parera vågorna, pang-bang.. shit.. står riggen kvar.. timme ut och timme in.. sova, du kan ju försöka, fullt sjöställ på och lägger sig på toften då sköljer vågor och saltsprej över.. 

12-13 timmar senare är vi igenom, solen spricker fram och vädret slår om som i ett trollslag, Gibraltarklippan tonar upp sig och vi är medelhavet, 2,240 distans sedan vi lämnade.

På inrådan blir det garanterat en drink på Mistral i kväll i hamnen.

Må väl Lively vänner.

Hälsningar

Verner, Erik & Mats.